torsdag, mars 10, 2016

Om att vara sockerfri på resande fot


Ytterligare en vecka har gått sen jag sist skrev. Då var vi precis på väg att packa in oss i bilen och roadtrippa till Uppsala. Fem timmar i bil. Utan godis. Hur skulle det gå?!
Bra, visade det sig. Vi hade en burk med fruktbitar i och en med nötter, mandlar och torkade plommon, och detta klarade vi oss fint på. Kände oss inte sömniga en enda gång under resan.

(Och som en liten bonus stannade vi på en Preem-mack i Alingsås och köpte en massa kaffe av en trevlig kassaherre som visade sig vara ifrån Lycksele. Vi förenades i lite norrländska ord och fraser, utbytte korta varianter av livsöden, och sedan var det dags att rulla vidare. Fint innehåll till livet, sånt där. Samt gott med kaffe.)

Väl framme i Uppsala hittade vi på diverse upptåg med AnnaKarin och Philippe - besökte Stockholm och ett mysigt gamla stan-kafé, åkte till Dalarna för en dag i slalombackar, med mera.
Såna saker som vanligtvis medför många intag av sötsaker alltså.
Jag hade gruvat mig, nästan varit beredd på ett litet nederlag.

Men se, jag klarade mig! Jonis med, men han är ju inte lika mycket sockerråtta som mig (lustigt nog, eftersom han uppenbarligen är mer sockerkänslig, och känner större skillnad i måendet av att vara utan, än vad jag gör).
På kafét drack jag färskt mynta-te och åt en melonskiva (genialisk sak att sälja som kontrast till allt sötebröd).
Och till skidäventyret hade AnnaKarin kokat ihop en fantastiskt god och mäktig varm choklad, på mjölk, grädde, massor av kakao och en liten skvätt honung. Den ihop med några ostmackor och lite termosvarm korv (urk) mättade alldeles utmärkt.

Om aftonen mumsade vi på frukt- och bärsallad med grädde. J tyckte det var det godaste nånsin. Typ.


När vi bilade hemåt igen på söndagen, blev vi hungriga ungefär halvvägs. Funderade på att gå in på Max i Örebro och ta en kycklingsallad... men efter lite googlande på innehållsförteckningar kröp det fram att de har tillsatt socker i nästan varenda ingrediens (även grönsakerna). Vi tappade lusten totalt, och begav oss till Ica istället. Köpte ett packe vattenmelonskivor, ett gäng franska ovala världsgoda miniostar och en påse nötmix. Det räckte bra.
(Men det var en väldig lättnad att ha tillagad mat väntandes hemma i frysen vid hemkomsten.)

Med detta vill jag ha sagt att det faktiskt är lättare än man (läs: jag) trott att hålla fast vid sin sockerfrihet. Resor och friluftsutflykter är ju tillfällen då det är väldigt lätt att ta sin tillflykt till diverse sockriga födoämnen, men tänker man bara liite bredare än vanligt så finns ju fullgoda alternativ nästan överallt.

Dessutom: när man redan tagit det stora steget att utesluta det direkta sockret, blir det mycket enklare att göra små förbättringar i matvalen utöver det också. Till exempel att byta ut riskakorna mot några morötter.

Däremot har vi inte gått så långt som till att ta bort all stärkelse eller snabba kolhydrater... vi äter ris- och bönpasta ibland, och bröd (mest hembakt - och glutenfritt förstås), osv. Men det är ju bra att byta ut så många som möjligt av dem mot långsamma motsvarigheter... och det var just det jag menade, att såna val känns enklare att göra nu. Det ena ger liksom det andra.

Vi känner också att vi njuter mer av den mat och de frukter och grönsaker vi äter. Och att det är enklare att handla; vi är bara fokuserade på vad vi BEHÖVER och inte en massa götta vi blir tomsugna på.


Och angående måendet... båda känner utan tvekan att vi generellt mår mycket bättre. Även om man kan ha dåliga dagar, med utmattning (mest J) och huvudvärk (mest jag) så är allmäntillståndet piggare och friskare. Och min huvudvärk eskalerar inte på samma sätt som innan, de gånger jag har den.
Vi känner oss mer... "hungriga på livet" (lustig klyscha det där, men det är faktiskt så det känns) och bättre rustade för allsköns utmaningar.

(Fick för övrigt en fråga om huruvida jag gått ner i vikt, häromdan. Det vet jag inte om jag har, men det verkar ju inte helt orimligt. Uppenbarligen gör justering av sockerintaget skillnad på kroppshyddan också. Fast det visste vi ju redan. Kroppen kan ju inte förbränna fett så länge den har en massa socker att förbränna.)



Ja varsågoda, det var dagens (veckans) uppdatering! Lite rörigt kanske, men det ingår i priset.

Ska tillstå att jag i skrivande stund är sjukt godissugen, och tandvattnet rinner vid blotta tanken på mjölkchoklad, sura nappar, lakritsfudge... ja ni fattar.

Men jag är icke slav under något (det är mitt mantra) och tänker inte ge efter!

Oh justja! Vi har hittat ett sockerfritt köttpålägg också. Icas rostbiff. God och tämligen ren.


Peace!

Inga kommentarer: