tisdag, mars 15, 2016

Förkylning, frukter och filmkväll


Häj!

Nu har vi klarat av tre nästintill helt sockerfria veckor, och är således inne på den sista av de avtalade.

(Skriver "nästintill" pga. det blev ju några missar här och där, plus att vi ju äter lite honung ibland, och njuter hejvilt av frukt någon gång om dagen.
Vissa är ju väldigt noga med att påpeka att "det är ju faktiskt också socker"... och jo vi vet det, men det innehåller ju så mycket mer än så, och är dessutom smart och naturligt portionsförpackat  - i alla fall frukterna - så man vet ungefär hur stor dos som är rimligt att intaga. Varsågoda för lång parentes!)

Det har gått superbra. Vi kommer nog förlänga denna period med några veckor till, och sedan typ resten av livet hålla oss till att äta socker på helgerna eller vid väl valda tillfällen. Hähä. Inte sådär titt som tätt i vardagen, som innan, i alle fall.
Nu har vi ju i färskt minne alla förbättringar som skett i våra kroppar. Och dessutom på pränt här i bloggi.

Har jag skrivit om min huvudvärk förresten? Ursäkta tjatet i så fall, för här kommer det igen. Upplever att den kommer mer sällan. Men visst, den finns kvar. Än så länge. Dock eskalerar den inte på samma sätt som innan, utan om jag vaknar med den så vet jag att den förmodligen inte kommer förvärras till outhärdlighet. Den kan rentav klinga av när jag klivit upp, vevat igång kroppen och fått i mig lite mat och dryck.
Vågar boka mer grejer, lita mer på att kroppen ska funka som den ska, och att jag ska orka med en heldag av vad som nu väntar. Obeskrivligt skönt!

När vi handlar lägger vi mycket mer krut på frukt och grönsaker nu än tidigare. Det känns nyttigt, gott, roligt, färgglatt och generellt rätt fantastiskt.
Jag kan till och med tycka att en hel apelsin är lite för söt att äta rätt opp och ner.
Ni fattar ju.

... Japp, vi har blivit såna där människor som säger att frukt är godis... suck. Men det är för att vi på riktigt tycker det nu! Och det är ju härligt ändå. Skaparens fina, nyttiga godisgåva till oss jordbor.

I fredags hade vi filmkväll med Karin. Gruvade mig lite för att berätta för henne om vårt projekt och säga "ta med godis till dig själv om du vill" (för man vill ju inte verka tråkig och präktig, och huuur står man emot en skål löskarra en fredag kväll när man har den inom räckhåll?! det ultimata testet för mig)... men hon blev pepp på en nyttig mysafton.
Så vi vräkte i oss pistagenötter, fruktsallad featuring jordgubbar och grädde, samt morots- och gurkstavar med creme fraiche-dipp. Samt en flaska franskt gott vino (om man vill undvika "för sött" vin skall man försöka hitta sånt med max 3g sockerarter per 100g; innehåller det mer än så, kan man räkna med att socker har tillsatts efter jäsningsprocessen... så bye bye syltiga zinfandelpavor...).

Tydligen var detta snacks mycket energigivande eftersom vi satt uppe till nästan tre och avnjöt alla möjliga nittiotalsmusikvideos som efterfest när "My best friends wedding" ebbat ut.



Jahapp. Nu sitter jag här och är småsjuk med en jättejobbig hosta och öm bröstkorg/lungtrakt (får alltid nåt bronkitaktigt när jag blir minsta lilla förkyld, och blir dessutom skakis och vek av bricanylen, så jag är helt enkelt inte mycket att räkna med i detta tillstånd).
MEN.
Har ej varit tillnärmelsevis så däckad som jag brukar! Detta elände smög sig på lite smått redan i fredags eftermiddag, men jag har ändå kunnat vara igång fram till söndag eftermiddag. Igår jobbade jag hela morgonen, men pga. mkt besvärande hosta gick jag hem vid 11.

Visst, har varit lite hängig och så, men inte alls sådär ofräsch och genomförkyld-i-minst-en-vecka som brukligt är. Känner mig sannerligen på bättringsvägen nu, inspirerad, träningssugen och dan.

Såklart kan dålighetsgraden skilja från en förkylning till en annan, men vill ändå tro att kosten spelar in. Trots allt är det ju så att  socker minskar aktiviteten i de vita blodkropparna (som bekämpar bakterier och virus). Om man till exempel trycker i sig två burkar läsk (vad är det, typ tre glas?) minskar effektiviteten i nämnda blodkroppar med NITTITVÅ procent i upp till fem timmar.

Så det här med att trösthäva glass, godis och läsk när man är hemma syk = jättedålig idé.


Mhm, något pladdrigt inlägg pga. eftermiddagskaffe och inspirerad hjärna. Men nu ska jag övergå till ett annat skrivprojekt istället, och låta er vila ögonen en stund! Eller vad ni nu vill göra.

Peace!

torsdag, mars 10, 2016

Om att vara sockerfri på resande fot


Ytterligare en vecka har gått sen jag sist skrev. Då var vi precis på väg att packa in oss i bilen och roadtrippa till Uppsala. Fem timmar i bil. Utan godis. Hur skulle det gå?!
Bra, visade det sig. Vi hade en burk med fruktbitar i och en med nötter, mandlar och torkade plommon, och detta klarade vi oss fint på. Kände oss inte sömniga en enda gång under resan.

(Och som en liten bonus stannade vi på en Preem-mack i Alingsås och köpte en massa kaffe av en trevlig kassaherre som visade sig vara ifrån Lycksele. Vi förenades i lite norrländska ord och fraser, utbytte korta varianter av livsöden, och sedan var det dags att rulla vidare. Fint innehåll till livet, sånt där. Samt gott med kaffe.)

Väl framme i Uppsala hittade vi på diverse upptåg med AnnaKarin och Philippe - besökte Stockholm och ett mysigt gamla stan-kafé, åkte till Dalarna för en dag i slalombackar, med mera.
Såna saker som vanligtvis medför många intag av sötsaker alltså.
Jag hade gruvat mig, nästan varit beredd på ett litet nederlag.

Men se, jag klarade mig! Jonis med, men han är ju inte lika mycket sockerråtta som mig (lustigt nog, eftersom han uppenbarligen är mer sockerkänslig, och känner större skillnad i måendet av att vara utan, än vad jag gör).
På kafét drack jag färskt mynta-te och åt en melonskiva (genialisk sak att sälja som kontrast till allt sötebröd).
Och till skidäventyret hade AnnaKarin kokat ihop en fantastiskt god och mäktig varm choklad, på mjölk, grädde, massor av kakao och en liten skvätt honung. Den ihop med några ostmackor och lite termosvarm korv (urk) mättade alldeles utmärkt.

Om aftonen mumsade vi på frukt- och bärsallad med grädde. J tyckte det var det godaste nånsin. Typ.


När vi bilade hemåt igen på söndagen, blev vi hungriga ungefär halvvägs. Funderade på att gå in på Max i Örebro och ta en kycklingsallad... men efter lite googlande på innehållsförteckningar kröp det fram att de har tillsatt socker i nästan varenda ingrediens (även grönsakerna). Vi tappade lusten totalt, och begav oss till Ica istället. Köpte ett packe vattenmelonskivor, ett gäng franska ovala världsgoda miniostar och en påse nötmix. Det räckte bra.
(Men det var en väldig lättnad att ha tillagad mat väntandes hemma i frysen vid hemkomsten.)

Med detta vill jag ha sagt att det faktiskt är lättare än man (läs: jag) trott att hålla fast vid sin sockerfrihet. Resor och friluftsutflykter är ju tillfällen då det är väldigt lätt att ta sin tillflykt till diverse sockriga födoämnen, men tänker man bara liite bredare än vanligt så finns ju fullgoda alternativ nästan överallt.

Dessutom: när man redan tagit det stora steget att utesluta det direkta sockret, blir det mycket enklare att göra små förbättringar i matvalen utöver det också. Till exempel att byta ut riskakorna mot några morötter.

Däremot har vi inte gått så långt som till att ta bort all stärkelse eller snabba kolhydrater... vi äter ris- och bönpasta ibland, och bröd (mest hembakt - och glutenfritt förstås), osv. Men det är ju bra att byta ut så många som möjligt av dem mot långsamma motsvarigheter... och det var just det jag menade, att såna val känns enklare att göra nu. Det ena ger liksom det andra.

Vi känner också att vi njuter mer av den mat och de frukter och grönsaker vi äter. Och att det är enklare att handla; vi är bara fokuserade på vad vi BEHÖVER och inte en massa götta vi blir tomsugna på.


Och angående måendet... båda känner utan tvekan att vi generellt mår mycket bättre. Även om man kan ha dåliga dagar, med utmattning (mest J) och huvudvärk (mest jag) så är allmäntillståndet piggare och friskare. Och min huvudvärk eskalerar inte på samma sätt som innan, de gånger jag har den.
Vi känner oss mer... "hungriga på livet" (lustig klyscha det där, men det är faktiskt så det känns) och bättre rustade för allsköns utmaningar.

(Fick för övrigt en fråga om huruvida jag gått ner i vikt, häromdan. Det vet jag inte om jag har, men det verkar ju inte helt orimligt. Uppenbarligen gör justering av sockerintaget skillnad på kroppshyddan också. Fast det visste vi ju redan. Kroppen kan ju inte förbränna fett så länge den har en massa socker att förbränna.)



Ja varsågoda, det var dagens (veckans) uppdatering! Lite rörigt kanske, men det ingår i priset.

Ska tillstå att jag i skrivande stund är sjukt godissugen, och tandvattnet rinner vid blotta tanken på mjölkchoklad, sura nappar, lakritsfudge... ja ni fattar.

Men jag är icke slav under något (det är mitt mantra) och tänker inte ge efter!

Oh justja! Vi har hittat ett sockerfritt köttpålägg också. Icas rostbiff. God och tämligen ren.


Peace!

torsdag, mars 03, 2016

Fortsättning på det sockerfria äventyret


Jamen hej.
Det gick ju inte så bra att hålla den här bloggen uppdaterad... meeene, nu är jag här igen!

Känns som det blir lite tradigt att skriva dag för dag exakt vad vi ätit, eller? Plus att jag inte kommer ihåg exakt, hähä. Så jag skriver lite i stora drag.

Helgen i Gislaved innehöll ju lite ofrivilligt fusk, sist nämnde jag ju stekfläsket som visade sig innehålla druvsocker. Sen tillkom även en frukostgröt gjord av min svärmor - jättegod! Den innehöll bland annat tranbär, som i efterhand visade sig vara sockrade.
Plus att när Jonathan hade varit kräksjuk den där första natten, köpte jag varsin vitamin well-dryck åt oss, med kaktus/citron (för de är ju så fräscha och goda när man mår/mått illa)... och trots att jag hade läst ingredienserna missade jag helt att även de innehöll druvsocker. Blev väl tillfälligt sockerblind eller nåt.
Hursomhelst, vi gav inte upp pga. dessa små fadäser, utan fortsatte vår kamp, och gör det än i denna dag.

Det känns för övrigt inte som nån vidare kamp, utan mest bara som nåt härligt.
Vi mår bättre, orkar mer, vaknar piggare på morgnarna (J brukar ha extremt svårt att komma upp, men han har klivit upp vid första alarmet flera dar i rad; fantastiskt!), har jämnare humör och inga dippar i ork och humör.

Häromdan gjorde jag min favvoveggorätt - zucchinibiffar med fetaost och soltorkade tomater. Till det rotsaker i ugn och hemgjord tzatziki.
Intresserad? Gör såhär: riv två zucchinis och lägg i sil eller durkslag. Salta tämligen rikligt. Låt stå över en bunke i ca en kvart, så att vätskan rinner ur.
Vispa två eller tre ägg lite lätt i en annan bunke.
Hacka två salladslökar och två eller tre vitlöksklyftor, lägg i äggbunken. Tillsätt även ca tre nävar hackad bladspenat, några soltorkade tomater, ett halvt till ett helt hackat fetapaket, en till två matskedar mjöl (jag använder potatis eller ris) hoprört med en tesked bakpulver.
Lägg sedan i den rivna zucchnin, tillsätt kryddor (t.ex. salt, peppar, oregano, och diverse provensalska smaker om du gillar sånt).
Olja stekpannan och klutta ut små biffsizeade smet-delar. Stek efter behag (ett tips är att typ bryna dem, sen lägga in dem i ugnen en stund för genomstekning).

Ät med bönpasta, annan pasta, rotsaker, samt tzatziki eller motsvarande!

(Angående tzatzikin: Jag river helt enkelt ner lite gurka och vitlök i turkyoghurt eller creme fraiche, tillsätter lite olivolja, citronsaft, örtsalt och peppar, och rör ihop. Gött äre!)



När vi vill äta nåt gott på kväll och helg hackar vi jordgubbar, mango och annat gott och vispar grädde till! Eller så gör vi grönsaksstavar och en god creme fraiche-dipp.

Mer hinner jag inte skriva nu - häj!