måndag, december 31, 2012

Gott nytt... karra?


Ja, inte vet jag.

Hej hej!

Vad hände med det här bloggandet, egentligen?

Jag som kände mig lite tröstad ett tag, av tankar i stil med "okeeej jag kan inte rita eller måla eller spela eller sjunga, men jag kan i alla fall uttrycka mig i skrift, och min blogg är mitt - om än något futtiga - kreativa utlopp, och blabla".

Nåväl. Det går väl i perioder. Som allt annat i live'.
Apropå live' - har ni sett den fasansfullt gulliga och förnumstiga lilla pappaspojken Linus Terner från Borlänge, på youtube? Han som är alldeles själaglad över att ha fått träffa systrarna Kallur?

Det har ni säkert. Det är ett ganska gammalt klipp.
Men förmodligen kommer jag länka till det ändå, innan detta inlägg äro slut.

Ty jag älskar honom.



För övrigt har jag kanske de skönaste helgerna + mellandagarna nånsin.
Eller nja, behöver ju inte överdriva. Hade varit ännu skönare att åka iväg nånstans och leva stugliv på landet och ha lite riktig vinter, och allt sånt.

Men det känns lite som vardagssemester, ändå, mellan jobbpassen.

Efter underbara pionjärskolan kan jag unna mig flera lediga dagar; dagar då man ändå inte "kan" göra så mycket nytta.
Använder dem till lugna förmiddagar, läsning, byråmålning, spontanhäng med vänner, onödigt långa vakna-till-ordentligt-morgnar i sängen (gärna med frukost och svtplay), och dylikt.

Känns lyxigt eftersom mycket av det nämnda sker relativt sällan.


Nu är klockan alltså elva på dan, och här sitter jag i sängen, i missmatchande pyjamas, med den halvtomma godisskålen bredvid mig. Har avverkat ett bra men vansinnigt jobbigt avsnitt av Downton Abbey (julspecial), och ett särdeles festligt avsnitt av På spåret, som gästades av klassiker som Björn Hellberg och Ingvar Oldsberg, och favoriter som Jessika Gedin, Hans Rosenfeldt och Timbuktu.


Men. Det är väl dags att rycka upp sig. Har en byrå som väntar på att bli målad och en tårta som vill bli bakad (inte på ett knarkigt sätt), bland annat.


Oh jag vill skriva mer! Mer riktat, mindre strönonsens.
Får se detta inlägg som uppvärmning inför bloggåtertåget.


... Eller jag vet inte.


Förresten, i januari ska jag ärva en gitarr. Således tvinga mig själv att lära mig spela. Det skrämmer skiten ur mig.
Men det är nog bra.

Man ska nog aldrig sluta lära sig saker.



Tack för mig, och peace!




PS. Borlänge-Linus gick inte att bädda in (men kanske bädda ner?), men här är länken i alle fall... http://www.youtube.com/watch?v=b16-QrE6T8E DS.