August, die she must

När jag cyklade till jobbet imorse, iklädd leggings, tunika, tunn jacka och halvöppna skor, insåg jag att nu är sommarn över. Den krispigt kyliga morgonluften bet i mina händer som nästan krampade fast i cykelstyret. Höst. Inte mig emot. Jag älskar den här tiden, och njuter till och med av regnruskdagarna (i alla fall om man får spendera dem inomhus). Och jag misstänker att denna årstidsväxling har ett samband med den plötsliga känslan av att jag hittat tillbaka till mig själv. Jag har varit borta ett tag, känt mig tämligen personlighetslös och... tja, vilsen. Men nu, idag, känns det som om jag någorlunda "kommit hem". Blivit påmind om hur jag är. Vem jag är. Vad jag gillar. Min danslängtan, mina stugdrömmar, min inspiration. Jag kanske rentav börjar blogga snart igen. Tills dess: ha det fint, och peace!

Kommentarer

Anonym sa…
Åh vad härligt! Ha en underbar höst då, lilldocka! Och gör allt du vill om det är genomförbart. Jag menar stuga kanske inte är så jätte-enkelt...men vem vet, det kanske funkar. Många kramar från MaMu!!
Känns faktiskt som att du hittat dig själv, är trygg å go liksom trots jobbigheter ibland. Mysigt att drömma! Man vet aldrig med stuga! Jag trodde aldrig jag skulle få det men det hade jag i din ålder, i fyra år : ) Plötsligt händer det.
Må hösten fortsätta med tv-serie-frossa, gottigott och kissa-på-sig-skratt!

Populära inlägg