Happiness is a warm gun

Det är fredag, och jag är ensam hemma, och på sånt där dramatiskt humör.

Ni vet, man lyssnar på The phantom of the opera-soundtracket, och Märk hur vår skugga med Imperiet, och sånt, medan man fantiserar om att göra sig riktigt fin i hår, sminkning och kläder, och gå på en hejdundrande fest med champagne, bra stämning, svängig musik, en massa skratt och charmiga män.

Men man nöjer sig med att ligga halvhungrig i sin säng och frysa, med migränhuvudvärk och en ful men ack så praktisk fläta i håret, och grunna på om man ska se Moulin Rouge, eller kanske kolla om hela Across the universe finns på Youtube.

Och så förtränger man såklart hemlös-från-och-med-februari-paniken efter bästa förmåga.