måndag, augusti 31, 2009

Inget känns kul just nu.


Men jag välkomnar hösten med öppet hjärta.






"August, die she must
the autumn winds blow chilly and cold
September I'll remember
A love once new has now grown old"

onsdag, augusti 26, 2009

Hello, I've waited here for you

Jag ska vara otrogen. Måndagen den sjunde september klockan åtta.
Med en billigare, och förhoppningsvis bättre. Frisör, alltså.

I have a good feeling about this. Har inte varit så nöjd med min förra, de senaste gångerna. Hon tunnar knappt ur, fastän jag ber na. Och så blir det kortare än jag vill, på nåt vis.

Så nu är det Carina på Attityd som får mitt hår i sina händer! Hon och Petra (som är mammaledig, tyvärr... eller ja, det är ju kul för henne, men jag skulle föredra att hon ägnade sig åt att klippa mig, istället för att ta hand om en bebis, höhö) guidade Carolina, när sistnämnd hade praktik där, och klippte mig. Så jag vet att de är duktiga.

Dessutom har de happy hour mellan 7 och 10, då kostar det enkom 290 pistoler att låta barret falla hos dem.
Klart och betalt.


Det var ungefär det jag hade att berätta.
Är fortfarande sjuk.
Jobbade i måndags, och igår morse. Sen fick jag sjukskriva mig igen.

Dessutom verkar det inte som att jag kommer jobba nånting alls i september.
Tänkte gå som hjälpis, så det gör väl inte så mycket, egentligen.



Livet är inte mer spännande än så, just nu. Nästan.



Peace.

söndag, augusti 23, 2009

Billy C och jag i feberyran

Jag har ny kille. Ganska snygg va?









Här är vi när vi tar en liten tupplur på bussen (sabla paparazzos!):



Lite pinsamt att jag somnat med halvöppen mun, men whatever. Det bjuder jag på.

lördag, augusti 22, 2009

theme from local hero

Jag känner mig otroligt levande och inspirerad, trots förkylning och trötthet.
Undrar om det är levaxinet som börjat göra sitt jobb med min kropp och mitt liv, eller om det är den klassiska på-bättringsvägen-efter-sjukdom-känslan.

Hursomhelst så känns det bra.

Såg första avsnittet av ny dokumentärserie, typ, på tvåan nyss. Beachcomber cottage, eller "Mitt nya liv i Skottland", som den översatts till.
Handlar om en marinbiolog (?), eller nåt slags forskare i alla fall, som flyr sitt hektiska citylife i Bristol, och flyttar ut på skotska västkusten och startar upp ett nytt slags liv, med egen djuruppfödning, i ett litet hus alldeles vid havet.

Karln är trevlig, om än stundtals lite överhurtig. Och han surrar för mycket om sin sabla hund Reuben. Men det är rätt intressant, och förödande vackert.

Jag vill också ha ett sånt liv. Mitt i naturen. Ett med naturen. Naturrutan.
"Ingen stress, bara fart och fläkt ändåååe."

Inget jobb med surtanter som gnäller över allt och inget, och får en att känna sig minst och dummast i världen.
Ingen meningslös stress.

Lite närmare "det verkliga livet".

Ja tack.


Men här sitter jag. I en etta i Korsta. Ja, inte just nu, då jag huserar i mammas och pappas lägenhet.
Nå, ni fattar grejen.

Även om jag inte i det närmaste planerar att flytta till Skottland, så är det dags att göra nåt.
Annars kommer allt att stanna av. Personlig utveckling och hela paketet.


Så det så.

Nu ska jag gå och diska. Eller duscha. Eller fortsätta glo på teve.
Det är lite jobbigt att vara rastlös och trött samtidigt. Man vet inte vilken känsla man ska prioritera.



Åh vad jag älskar att skriva.


Peace.

Oh I love you like a friend but let's not pretend how I wish for something more

Jag är inne på boplats.se och härjar. Spännande värre!


Det regnar ute. Det gör mig ingenting.

Denna dag har ägnats åt att: sova till halv två (blev väckt av att Lotta ringde och sökte Johanna, jag var yrvaken och inte till nån hjälp, men kom ju upp i alla fall), fika framför ett Gilmore-avsnitt, åka hem och packa om lite, åka till Willys och handla lite, åka tillbaka hit, lyssna på möte via telefon samtidigt som kaffe och bullar inmundigades.

Sen har jag inte hunnit så mycket mer.

Om en kvart ska jag se Disneydags, äta stenugnsbakad pizza med extra allt på (som står och gonar sig i en vanlig ugn nu), och känna lördagsmyskänslan. Den där känslan som jag inbillar mig infinner sig när man har en egen familj att lördagsmysa med.
Åtminstone hade jag den känslan när jag var ett barn och hemmaboende.

Ja. Just den.

Jag har även inhandlat pepsi max och gott & blandat, och en creme fraice att göra vitlökssås av. Lite chips tog jag med mig från min lägenhet.
Sååå, det kan bli en bra kväll. Om än lite ensam. Men jag är en modern kvinna (?!) och ska icke beklaga mig över sådana petitesser.

Frågan är bara: ska jag fortsätta plöja Gilmore som en galning, eller ska jag bryta av med en film - och i så fall vilken? Garden State känns lockande, och tillgänglig. Gamla goda Medan du sov känns lockande och otillgänglig.


Den som har en lever får se hur det blir.

fredag, augusti 21, 2009

we'll all float on ok

Läste mumelens blogg, och kom tack vare den på vad jag ska unna mig för chokladigt ikväll, som gör att jag slipper kliva utanför föräldralägenhetens väggar.
(Jag är ju här, ensam, trött och sjuk, medan halva Sundsvalls norra församling är på [säkerligen] alldeles uuunderbar tjänste-, surströmmings- och fiskeweekend i Strömsund.)

Jag ska vispa det överflöd av grädde som står i kylen, och göra en stor fet mugg med varm kakao! Ja!


Vad bra. Då behöver jag inte beställa hem pizza till middag för att få fredagsmyskänsla (det känns så dekadent att beställa hem pizza ensam), jag kan göra en simpel skinkomelett, och istället få myskänslan av kakaon.

Oj vilken stor grej det blev av det här nu då.
Jag skyller väl på febern. Och sköldkörteln.


Är förresten sjukskriven för hela helgen. Känns surt att tappa så mycket lön.
Men samtidigt skönt.



Nu ska jag poppa Modest mouse och känna mig gymnasial.


Host, snörvel och snark på er.

måndag, augusti 17, 2009

get sick soon

Är hos mamma och pappa. Sjukt trött. Lite snuvig, nysig och hostig. På gränsen till tillräckligt för sjukskrivning. Men avvaktar till imorgon bitti och ser hur läget är.

Ska skriva tal. Sitter och läser i rådkapitel och källhänvisning. Har ätit en glass som inspirations-start.




Stockholm var mysigt, fint och kul förra veckan. Jag gillar Fjärilshuset, Hagaparken, Odenplan och Söder.

Men jag skulle aaaldrig kunna tänka mig att bo där.
Göteborg, däremot. Det kan jag tänka mig... indeed.



Nä, jag måste ta mig i kragen. Nu. Nu ska här författas tal minsann.






Peace, löv and anderständing.

fredag, augusti 07, 2009

skynda att älska

I måndags kväll var det kräftskiva på Tjyvholmen. Jacob hämtade oss glada ungdomar i familjebåten sin, och solen sken vänligt.
Jag var dock lite för trött för att vara social.

Men det var härligt med skratt och sommarkväll och goda skaldjur... och att ta en powernap på en brygga.

Vid ett tillfälle diskuterades folks hårfärger, nån jämförde Johan och Albin, jag minns inte i vilket sammanhang, och sa till Johan "men du är ju rödhårig du". Johan kontrade att Albin (som för övrigt inte var närvarande just då), nog "är lite åt det hållet också".
De flesta av oss protesterade relativt lågmält, medan Jacob utbrast högt och entusiastiskt: "Albin, han är blond som en nordisk prins, han!"

Det var kul.

Sen blev Albin hämtad efter sitt jobb, och hann knappt hugga in på sin beskärda del kräftor, förrän en påverkad ung man vid namn Alex kom och gjorde sig till vår kompis, tryckte i sig hela kräftor, och var allmänt underhållande/sorglig/oberäknelig en stund.

Det gick ett tag, jag och de flesta andra var nere på bryggan. Plötsligt hör jag AnnaKarin smått chockad säga: "Men NU DU, nu kommer...", och längre hann hon inte.
Jag vände på huvet, och där kom Alex flängandes i full karriär, spritt språngande naken, för att dyka i plurret från bryggan.

Vi blev nervösa, och Sandra sa till Amadeus (som ju är lite av ett vattendjur) att "du får vara beredd på att rädda honom".
Amadeus sa bestämt och lite skrajset: "Jag räddar inte en naken man!"

Det behövdes inte heller, som tur var.

Vår vistelse blev inte så lång efter detta. Men Alex vägrade följa med oss till fastlandet.
Vi ringde polisen, sen vet vi inte vad som hände honom.

Det var en sorglig historia, på många sätt.
En märklig afton.


Well.


Nu sitter jag här och laddar för min och mammas Stockholmsresa. Vi far imorn strax efter tio. Tåg. Fett nice.

Synd bara att jag har feber, och har vaknat med halsont två mornar i rad.
Fick till och med sjukskriva mig från jobbet idag. Hatar att göra det.


Nåja. Det var skönt och välbehövligt att sova halva dagen.


Jag kan det här med kassa nu, förresten. Hade mitt andra kassapass i onsdags, och det gick rätt bra, även om det stundtals snurrade i skallen. Jag fixade det mesta. Och när jag inte fixade nåt, frågade jag bara Sebastian på min bästa hobbyvärmländska om hur man gjorde. Då blev han inte irriterad, bara full i skratt. Och så hjälpte han till.

Så nu har kassanerverna lagt ner verksamheten. Skönt.



Ikväll har jag och pappa lyssnat på Alex Schulmans sommarprat och gråtit en skvätt.

Nu ska jag hänga med mor.


Peace.