man kan faktiskt heta killianus

Jag har alltid haft lite svårt för Idol-Agnes. Hon sjunger lite som en döv pratar, med väldigt stumma konsonanter och annat tok.
Hon är ju söt förstås, och säkert snäll (även om jag får diverse funderingar när jag hör henne prata), men som artist... nä. Det är inte stabilt.

Och så den där nya låten. Skona mig alltså.

"Ja jippi ka ey, jag ska göra en låt som heter "Release me", för då blir jag lika hipp och härlig som Oh Laura och Duffy, och den ska handla om nåt så originellt som en bad boy som jag inte kan vara utan, och jag ska ge mig på en falsett som egentligen är lite för svår för mig, och får min röst att låta knepig och störig - det blir nåt, det!"

Those Dancing Days är också nåt i musikväg jag stör mig oerhört på, och har gjort länge. Kan inte förklara vad det är... gillar inte musiken, gillar inte tjejernas gullepluttiga uppsyn och stil... jag stör mig på dem på ungefär samma sätt som jag stör mig på Marit Bergman.


Men nu ska vi inte vara negativa! Jag älskar till exempel Andrew Birds "Oh no", det måste vara en av årets skönaste dängor. "Use somebody" med Kings of Leon är också hemskt trevlig.

Och om vi ska tala radioprogram (klart vi ska!) så måste ju Morgonpasset vara inne i sin bästa fas just nu. Jag trodde inte att det skulle bli nåt kul alls när Olle Garp slutade, men Kodjo, Hanna och Martina utgör en hejdundrande trio. Jag småfnissar, skrattar och asgarvar om vartannat - även mitt på öppen gata, när jag promenerar till jobbet med radiopluppar i öronen.
Den där Kodjo blir man ju lite betuttad i. Eller för att citera Hanna: "Det är nåt med Kodjo som gör att man vill förgripa sig på honom."

Inte riktigt så illa kanske, men hon har en poäng.

Han är ju ståuppare lite till vardags, och hysteriskt duktig på dialekter och imitationer und so weiter.


Mm. Det var det, och det var det.


Jag orkar inte skriva mer nu. Hade tänkt avhandla ämnena Hus vs. lägenhet och Nakenexpo också, men det kommer en annan gång. Kanske.

Kommentarer

Populära inlägg