Odjuret är han...


Det var väldigt kul för några timmar sen. Jag och AnnaKarin hade, efter underbar sushimiddag, lyxat till livet rejält genom att bädda ut bäddsoffan och bulla upp med täcken, kuddar, popcorn, karra, mineralvatten och läsk, lagom till Idol skulle börja. 

Vi var mycket engagerade i det hela, och kände oss lagom pensionärsaktiga (tilläggas kan att jag känner mig mycket krass denna afton). När juryn gav Johan kritik och sa att han verkligen behövde sina fans röster denna gång, satt en tjej med en banderoll i publiken och såg helt grinfärdig ut. 
Mycket irriterat utbrast jag: "Titta. Hon sitter och grinar vid blotta tanken på att Johan kan åka ut. Get a life."
AnnaKarin utbrast i ett diskret asgarv och sa nåt i stil med: "Ja just det. Get a life ja. Och här ligger vi..."

Situationskomik javisst, men när den är som allra bäst, minsann!

Johan och Robin var väl förresten världens sötaste och mest bedårande, när de gjorde sin duett i Idol ikväll? Jag fällde två gullighetstårar. 



Senare under kvällens gång slog vi igång "Skönheten och Odjuret", denna finfinfina film (slutscenerna utspelar sig i skrivande stund, jag älskar när han förvandlas till en lökig prins! AnnaKarin säger "nu döö an, de bli som att han döö och sen komme an tillbaka", och jag kontrar med "jajuste, ungefär som ett vattendop", haha).

När Lumiere stod och tuttinuttade sig förut, och pratade med Odjuret om att "ni blir kär i henne, hon blir kär i er, voilá!", skrek jag irriterat (igen): "MEN TRO INTE ATT DET ÄR SÅ HIMLA ENKELT! Sabla ljusstake."
AnnaKarin, sakligt, kallt och lugnt: "Vad vet en ljusstake om livets sorger."

Håhå jaja. 


Nu måste vi sova för längesen. 



Jobb imorgon hejdååååååå

Kommentarer

AnnaKarin sa…
haha. åhnej. nu får jag nästan ångest över den sista kommentaren. Bör tillägga att det inte var illa menat, även om man mycket väl kan tro det när det är taget ur sitt sammanhang. :)
Anonym sa…
Först blev jag rädd för din rubrik, jag & min kombo brukar ofta skriksjunga just meningen: ODJURET ÄR HAAN! och sen när jag läste att du skrek sabla ljusstake... så blev jag rädd igen. Vi måste ha någon slags hjärnconnection ibland.

Populära inlägg