måndag, juli 23, 2007

I love Paris in the fall

Hej.

Jag har kommit på varför det finns så många låtar om olycklig kärlek.
Why? you say.
Därför att alla musiker är så odrägliga i kärleksförhållanden.

Ha!

Näråmeneee...


Jag jobbar och sover, jobbar och sover, just nu.

Eller, just nu är jag i Maland och gör onödiga och nödvändiga saker på Internet, och ska snart skriva tal.
Ont-i-huvet gör mig omotiverad.


I lördags gifte sig faster Anki med sin påg Mats, det var fint, och jag är nöjd med tårtan jag bakte.

Igår spelade jag minigolf med mamma och pappa i parken i stan. Jag förlorade fett, men det var väldigt nice ändå.


Kommer inte ihåg om det var nåt särskilt jag ville ha sagt.
Jag måste verkligen köpa en dator, så jag kan blogga som en normal människa, med en normal uppkoppling och en normal dator.
Ingemar tipsade mig om en för dryga fem lök, på dustinhome.se. Ska kolla upp.


Hmm. Måste nog be mor om massage innan det blir nåt tal.

Usch. Man är redigt seg när man jobbat två sexdagarsveckor i sträck, med feber och förkylning som en framträdande del av andra veckan.

Bara en sexdagarsvecka kvar nu.
Sen ska jag sova i ett dygn.

Sen blir det vanlig heltid ett tag, och sen: VACACIÓN!

Vet inte vad jag ska hitta på. Känner för att åka bort nånstans och bara andas annan luft.
Kanske till Camilla i England. Kanske till Paris (men med vem?!).
Kanske till Gäddede.

Det känns i alla fall lite lyxigt att jag, Marie och AnnaKarin ska bo två nätter på Plaza i Umeå i september, istället för sedvanliga en natt.
Det blir relax för hela slanten alltså. Och för en gångs skull kanske man fattar nåt av sammankomstprogrammet på lördagen.

Så det längtar jag till.


Just, apropå längta. Olle Garp läste upp mitt sms i Morgonpasset imorse. ^^
Det handlade om vad man längtade efter, i vinterväg. Så jag tog fram min kvasidjupa sida och skrev och berättade.

Hi, hi.

Nu ska jag bilddagboka klart. Sen göra nåt annat.

onsdag, juli 11, 2007

Yea I know

Hej hej hallå där,
vilken pissig dag, jag sa ooooh vilken pissig dag
och regneeeet
det bara öser ner.

Allt jag har vidrört har rasat eller krånglat eller gått sönder, på jobbet idag.
När jag fått tillräckligt många vredesutbrott, och var jättestressad, och en strut med pikeringsgelé var spårlöst borta, fick jag ställa mig mitt på golvet och djupandas och göra armgester, och sansat säga "jag är större än det här problemet".

Sen skjutsade jag in en mjölbinge på hjul rätt in i väggen i full karriär.

Sen hittade jag struten.


Jag har träsmak i arslet, men när jag för en gångs skull har Internet igång, och det går ganska snabbt, är det lika bra att uträtta alla ärenden jag har.
Hinner nog inte vara i Maland mer denna vecka, så passar på, som tysken säger.
Så nu bilddagbokar jag för fulla spätt.


Det var countrytema i American Idol förut. Martina McBride var med. Great success förstås, vad annars?
Och lill-ayatollan åkte ut. Äntligen, för han var ju verkligen dålig. Men man älskade honom ändå, och jag kände mig lite sorgsen när han grät i slutet. Han började gråta redan när de satt i sin lilla botten-3-grupp.


I torsdags kväll bestämdes det efter många om och men att jag skulle ha en improviserad inflyttningsfest, som en förfest innan Gatufesten (det var därför jag inte drog dit folk som inte skulle ner på stan sen - om de inte bodde inom gångavstånd förstås. För det blev sån kort stund hemma hos mig. Men fler fester kommer, do not worry).
Vi var jag, AnnaKarin, Christian, Johan, Jacob, Marie.A och Sandra, och det var sjukt trevligt. Presenter fick jag också.
Och mat hade jag gjort. Tacos. Nothing special alltså, men det dög fint.

Sen blev det Hooters, Shout out louds, Sahara Hotnights och Europe i spöregnet på stan.
Men det var grymt kul må jag säga.
Jag sprang på två av mina fyrlingskusiner, på två olika konserter.
Och så skrattade jag åt Johan, som tillsammans med nån pajsare med långt svart hår var kvällens mest seriösa Europe-diggare.
Oh my, deras inlevelse var värt inträdespriset.

På lördan råkade jag hamna på GF igen, med lite Härnösandsmänniskor, plus Jens och Sofie, plus några andra.
Det var kul då med. Timbuk var fet förstås, och Marit var bättre live än på skiva. Jag sjöng rentav med lite.
Men nej nej, hon är ingen favorit.


Aaaaj min rumpa.


Saker och ting är ytterst förvirrande just nu.

Och jag borde sova.

måndag, juli 02, 2007

el condor pasa

Då ska vi se här.

Det är den andra dagen i juli, och solen skiner.
Jag befinner mig i Maland, i mors och fars hus. De är på väg till Åland just nu, via färja.
Hoppas de får roligt, och att de köper spriten och parfymen till mig, som jag skrivit på en liten lista.

De kommer hem imorgon kväll igen, så då hämtar jag dem vid bussen, och följer med och sover över här.
Det vågar jag inte göra inatt. Inte ensam.

Men jag älskar verkligen att vara här. Jag blir mer levande, på nåt vis. Allt är lite mer levande. Även om baksidan är full i bråte, och bron håller på att falla sönder och samman.
Det är vackert ändå.

Har tvättat och städat ur lillebilen, Nisse. Nu luktar där fräscht. Känns bra.

Tog en ride till Hemtex också, för Lena (mammas studium och väninna) kom förbi och sa att det var sjuttio procent på allt där.
Så jag la en ohelig summa pengar på badlakan, underlakan och påslakan.
Men jag har ju fått en fet semesterpeng, och har inga planer på att åka nånstans för att göra av med den, så ingen skada skedd.


I helgen var det sammankomst i Nordichallen. Skönt att ha den så nära hemmet mitt. Fast man går ju miste om den där riktiga sammankomstkänslan ändå, på nåt vis. Men det var jättebra. Och lärorikt. Och kul att träffa gamla vänner och bekanta.

Sista eftermiddagen (igår) var jag dock alldeles för trött för att orka leva, och hade ont i kroppen, och hade varit jourhavande barnvakt hela helgen, och var irriterad över diverse saker.
Slut på krafter, helt enkelt. Så jag bara satt och grinade. Först på toa, sen i bänkraden, sen när folk frågade hur det var.

... Men idag har jag sovit mycket, så nu är jag bara lite normalmatt.

Hade en inneboende också, torsdag till söndag. Hon är väldigt social och pratsam av sig. Men det gick bra och var uppmuntrande.


På fredag kväll var vi 15-20 pers som gick på Tandoori House och åt supergod mat. Sen fortsatte 6 av oss till Wayne's för att välkomna Erik hem och fira med en kopp kaffe.

Lördag kväll ägnades åt mammas studiums (ej tidigare nämnda Lena...) bröllopsmiddag, och sen några inspelade King of Queens-avsnitt, sen sömn.

Och igår... ja då mådde jag ju som jag mådde. Sov en stund när jag kom hem. Sen kom min
inneboende, och vi fikade och drack lite vin och tog farväl. Jag fick pengar!

Sen drack jag lite mer vin och såg "French Kiss", sen lade jag mig.

Upp vid halv nio imorse för att skjutsa mor och far till bussen, sen hem och sova till halv tolv igen, sen... ja, resten vet ni.

Oj vilken informativ och tråkig blogg.

Men gläds! För solen skiner och jag känner mig mysig.

Fast det här med känslor, förresten, det är svårt. De förändras så fort ibland.
Jag är inte förmögen att känna nånting just nu, tror jag. Bryr mig inte om män och sånt. Inte längre. Inte just nu i alla fall.
Skönt, på sätt och vis.

Nåja. Ska äta korv med bröd snart. Mmm.

Jag säger hej från en kartong, tills vi träffas nästa gång (minns ni den reklamen?).