almost always

Det kommer aldrig att hända. Det är ju uppenbart.
Det är superkört, och jag fattar inte att jag än en gång inbillade mig annat.
Ens för en stund.


Jag är för svår och konstig och kantig, och kan säkert ibland uppfattas som rätt taggig.
Men det är bara för att jag är så nojig. Bara för att jag vill bli bekräftad. Vald framför någon, några. På nåt vis.
Det är dumt, jag vet.






Men hon. Hon är lång, mörk och mystisk.

Mystisk är bra. Konstig är dåligt.


Det kommer bli precis som det alltid blir. Jag är redo för det. Allt annat vore en smärre chock.


För det där, det är inte för mig. Jag är tydligen inte gjord för sånt.


Men det är lugnt. Jag gillar att umgås ensam med mig själv.